Vad får jag kommunicera om mat ur ett marknadsrättsligt perspektiv?

Allt sker i raketfart i sociala medier. Bolagen driver egna sociala mediesidor och sänder live där ett och annat påstående om livsmedelsprodukter kommuniceras ut. Vissa påståenden som kommuniceras ut genom dessa kanaler kan anses vara felaktiga, misskrediterande eller vilseledande ur ett marknadsrättsligt perspektiv. Kan vi påstå att sojamjölk är bättre än vanlig mjölk? Kommer detta påstående anses vara misskrediterande? Vi på BRANN har expertis inom detta område och kan hjälpa dig att undvika använda vilseledande eller misskrediterande påståenden i din marknadsföring.

Marknadsföring av livsmedel

Vid marknadsföring av livsmedel finns det av naturliga skäl särskilda lagar och annan reglering som styr vad man får och inte får påstå om sin matprodukt. En marknadsrättslig grundprincip är att konsumenten med en mycket liten ansträngning ska kunna förstå att det faktiskt är reklam denne ser eller hör och lätt kunna se vem avsändaren av reklamen är. Vidare ska den som marknadsför sin produkt följa god marknadsföringssed som bl.a. innebär att man inte får använda sig av reklam som är oriktig eller kan vilseleda konsumenter i deras beslut att köpa produkten.

Förenklat kan ett näringspåstående sägas vara information om att ett livsmedel har en viss typ av hälsosamt näringsinnehåll medan ett hälsopåstående är information om att ett livsmedel har en viss typ av positiv hälsoeffekt. Det finns inga bestämmelser som säger att närings-eller hälsopåståenden behöver finnas på eller i samband med ett livsmedel. Om man väljer att ange sådana påståenden måste man dock följa de regler som gäller på området.

Bland en uppsjö av regelverk finns EU-kommissionens lista på godkända och ej godkända hälsopåståenden samt godkända näringspåståenden. Regleringen kring hur dessa påståenden får formuleras är mycket strikt, då påståenden bara får göras om de kan understödjas av vetenskapliga bevis. Exempel på näringspåståenden är ”utan tillsatt socker” och ”minskat innehåll av näringsämne (som t.ex. salt)”. Dessa påståenden är tillåtna om de uppfyller de villkor som räknas upp i listan. Exempel på ett hälsopåstående är att ange hur snabbt man kan gå ner i vikt av livsmedlet, vilket är ett påstående som inte är tillåtet enligt EU-registret.

En bra måttstock att förhålla sig till är att alltid undvika att kommunicera ut påståenden om livsmedel som inte kan stödjas av grundligt underbyggda fakta och som inte är tillåtna enligt EU-förordningens och EU-kommissionens listor.

Om BRANN

Vi är en av Sveriges ledande fullservicebyråer inom immaterialrätt och kommersiell juridik bland annat marknadsrätt och har expertis inom flera områden som rör livmedel och agtech. Här kan du läsa om våra experter och expertområden.